how did you do this to me?
men jag tror inte jag hittar ord.
mer än ett år är det nu, i mer än ett år har jag haft
de här känslorna, och inte fan går de över som alla
säger. hur kan något gå över när man tvingas se personen varje dag?
när man tvingas se personen vara lycklig &veta att det inte alls
är en själv som gör personen så lycklig.
"when i see your smile, tears roll down my face.."
ja, så har det varit i ett år. men varför går det inte över?
jag har ingen aning! jag minns fortfarande första gången
jag såg honom på riktigt. alla ettorna var på en "utflykt" typ,
&då la jag märke till honom. jag kunde inte släppa honom med
blicken, men that was it. sen upptäckte jag att han tittade på mig,
hela tiden. då blev han allt jag tänkte på. jag kunde inte erkänna
vad jag kände, för det var ju pinsamt!
han var inget för mig, helt fel. jag skulle ju inte gilla någon
som honom, nejnej, emokille var min grej. eller var det det
verkligen? nej, kanske inte. tillslut visste iaf tre personer
om det, &det var lättande, för de förstod på något sätt.
men jag skämdes, i did, &jag gjorde aldrig något åt det.
jag har knappt pratat med personen! ett jävla år,
och vad jag har gjort? nada, inget alls. förstår ni hur jävla
jobbigt det är? hur mycket jag avskyr mig själv för att jag är så feg?
ska det vara så svårt egentligen? nej, inte alls. men det är det.
jag kan knappt andas i hans närhet, &jag blir inte mig själv.
redan där blir det fel; man ska inte ändra sig för någon.
det är ungefär min golden rule. men vad gör jag?
jag är inte mig själv i skolan, herregud nej! det kan jag inte, tänk
om han skulle se hur jag verkligen är?
ja, jag har en fasad. hemskt nog, men varje dag bryter
jag ner den mer och mer. så snart är jag the real me,
men jag vågar ändå inte göra något alls. jag skulle inte
våga säga hej till honom. bara jag ser honom börjar mina
ben skaka, jag svimmar nästan. hör ni hur löjligt det låter?
i can't be with anyone, since i felt our worlds collide,
it's like i almost died the way you make me feel.
i'm changing, got me breaking down inside,
baby can't you see, you ruined me for life
jag är som förstörd. kan inte ens låta mig själv falla för någon,
för jag vill inte bli sårad, &sen kan jag inte sluta tänka på honom.
det finns en miljon killar som är bättre &snyggare än honom,
men 1; why would they want me? &2; ingen bor i kalmar.
nu vill han inte ha mig heller, men you get the point.
&jag förstår honom. till hundra procent.
jag vill inte ha något medlidande, bara förståelse.
varje dag hör jag folk påpeka hur ful han är,
vilka fula kläder han har, hur mesig han är,
hur fel han är. jag vet allt det där.
fast jag håller inte med om något! jag ser honom inte så,
&allt detdär är så jävla överdrivet. i know that's what you
think, men tänk på att jag faktiskt har känslor för honom,
vare sig jag vill eller inte. jag försöker glömma varje dag,
men det är inte lätt. &ni hjälper inte. det är tur att
maxie finns, även om det är långt bort,
men mest tur är det nog att jag har kusin, som vet vad
jag går igenom, &finns i skolan, när jag behöver henne.
jag försöker stänga ute allt justnu, försöker stänga
ute alla andras åsikter &hålla mig till vad jag känner &tycker.
men det är det som knäcker mig, som gör allt jobbigt.
för jag vet, att enda tanke på honom får mig att försvinna,
&släppa allt annat.
"i'm sittin' here all by myself, just tryin' to think of something to do,
tryin' to think of something, anything, just to keep me from
thinking of you, but you know it's not working out
'cause you're all that's on my mind, one thought of you is all
it takes to leave the rest of the world behind
[.....]
i'm sittin' here tryin' to convince myself that you're not the
one for me, but the more i think, the less i believe it,
and the more i want you here with me
[.....]
and i didn't mean to fall in love, but i did"
jag tror du vet att jag verkligen verkligen vet vad du menar :/ jag känner hur alla dina ord verkligen passar perfekt in på mig >< och det är verkligen svårt att prata med folk speciell när det är som du säger att man knappt kan andas runt dem...
men, vi kmr båda kma igenom det här <3
fast det tar inte så snabbt som alla tror, en del känslor släpper liksom aldrig ..
och det är aldrig pinsamt att gilla nån, eller det förstås jag tänkte nästan det med "romeo" först, sen när alla skratta blev det int bättre men ändå x]
och ja igen, jag vet att du vet att jag förstår vad du menar, och som jag har sagt förut önska jag att jag hade en lösning för då skulle jag kunna lösa båda våra problem bara sådär, men nu har jag ingen aning vad jag själv ska göra o därför ingen aning vad du kan göra >_<
kärlek förvirrar min hjärna >.<
och fina låtar du valt, jag hatar dem <3
gumman :( "men mest tur är det nog att jag har kusin", blev nästan tårögd av detdär, och jag vet hur det känns jag vet verkligen det. kommer finnas här hela tiden, så fort det är något ! <3
oj det sista var från mig. tur att jag inte är vimsig & så.
